När det var dags att bygga nya förskolor valde Hammarö kommun att satsa stort på en bättre arbetsmiljö för alla.
När det var dags att bygga nya förskolor valde Hammarö kommun att satsa stort på en bättre arbetsmiljö för alla och att ge barnen större frihet att utveckla självförtroende och motorik. Därför är Mörmoskogens förskola och de andra nya förskolorna i kommunen byggda utifrån ett särskilt pedagogiskt koncept med målet att barnen ska kunna klara så mycket som möjligt på egen hand. Vi på ByggDialog har tillsammans med verksamheten utvecklat en förskola som är optimalt anpassad efter barnens behov och som bidrar till en mer hållbar framtid.
Tanken med utformningen av inomhusmiljön på Mörmoskogens förskola är att barnen ska lära sig att utföra vissa moment själva tidigt. Detta ska bidra till att stärka självkänslan. Därför är höjden på allt ifrån diskbänkar och handfat till toaletter anpassade efter barn. Toaletterna har även ett lås som är enkelt att använda och som gör att den som vill kan låsa om sig.
På avdelningarna finns en vilodel för sagoläsning och en del för lek och pyssel med bokhyllor i barnhöjd där barnen själva kan hämta och lägga in sina alster. I trapporna finns ledstänger på både barnens och de vuxnas höjd och i matsalen är bänken höj- och sänkbar för att barnen ska kunna ta sig mat själva samtidigt som personalen kan arbeta ergonomiskt. Här finns även stora fönster in till köket så att personalen har mycket dagsljus in i köket. Dessutom finns ett extra pedagogiskt kök i matsalen där barnen ibland får baka.
De större barnen hör hemma på plan 2. Genom en stor balkong med glasfönster och som är inhägnad med ribbor från golv till tak, kan barnen se utemiljön och få möjlighet till utelek och frisk luft oavsett väder eller andra omständigheter. Under balkongen finns altaner för utesov med bröstväggar och spaljéribbor upptill för de mindre barnen som har sina hemvister på plan 1. De olika våningsplanen har även olika höjder på exempelvis kapprumsinreden för att vara så anpassat som möjligt efter barnens längd.
Det är också en utmanande utemiljö enligt konceptet balanserad riskbedömning. Skolgården är uppdelad i tre zoner. I den trygga zonen kan barnen leka i sandlåda, och här finns mycket personal. I den dynamiska zonen kan de klättra, springa eller balansera och i den vilda zonen kan de till exempel bygga kojor och leka i mindre grupper eller få en stund för sig själva.
Skolprojekten har fått mycket uppmärksamhet nationellt tack vare utemiljöernas tema som utgår ifrån att barnen är gjorda för att vistas i naturliga miljöer.
”Byggdialog är väldigt kompetenta i detta och det har fungerat bättre än vi hade kunnat hoppas. Vi har även hållit både budget och tidsramar trots pågående pandemi.”
I stället för två mindre förskolor byggdes en stor, men utifrån tankesättet ”det lilla i det stora”. Även byggnaden är indelad i olika zoner. Den är kvadratsmart och har tre flyglar om två plan. Avdelningarna delar på de gemensamma utrymmena; matsal, konferens, samtalsrum, vilorum och personalrum. Matsalarna är indelade på ett sätt som gör att det går att skärma av olika delar, vilket ger en känsla av det lilla i det stora.
Mörmoskogens förskola uppfyller kraven för miljöbyggnad silver, även om kommunen inte har valt att certifiera den. Genom tät dialog med driftpersonal och verksamhet har vi kunnat bygga en förskola som håller på sikt. Fasaden är underhållsfri tack vare så kallad Kebonypanel. Den har höga socklar som gör att snö inte når ändträet på panelen. Det är också högre glans på väggfärgen inomhus för att väggarna ska vara enklare att hålla rena. På taket finns solceller, vilket ger en mer klimatsmart energiförbrukning.
– Eftersom vi byggde en annan förskola med samma beställare, projektgrupp och målsättning först (Annebergs förskola) så kunde vi utveckla och förbättra vissa saker i det här projektet utifrån vad personal där påtalat efter inflyttningen. Exempelvis kompletterade vi med hyllor och fler ljudabsorbenter, säger Johan Näsman, platschef, ByggDialog.
En tillgänglighetsexpert har varit involverad i projektet och det har bidragit till att många lösningar är mer inkluderande. Exempel på det är utformning av hissar och placering av handtag, som är anpassade för att personer med olika typer av funktionsvariationer ska ha lika lätt att ta sig in och ut ur lokalerna. Även utomhus är målsättningen att de olika delarna ska vara så tillgängliga som möjligt. Det finns till exempel sandlådor som är anpassade för rullstolsburna.
En framgångsfaktor är att kommunen, utöver sina projektledare, har avsatt en specialroll för hela den strategiska partneringen som Mörmoskogen ingår i. En tidigare rektor i kommunen har jobbat heltid med byggprojektet. Oftast får rektorn utöver sitt ordinarie arbete ansvara för byggprojekt, vilket gör att verksamheten inte blir lika tillgänglig och involverad på grund av tidsbrist.
– Att vi hade en verksamhetsrepresentant för alla fyra olika skolor som känner verksamheten utan och innan var ett genidrag och har bidragit till att vi fått ett starkt verksamhetsperspektiv med oss från start i projektet. Det är svårt för ordinarie personal att sätta sig in i en byggprocess samtidigt som de måste ta hand om allt annat, menar Emma Gauffin från ByggDialog.
Pedagogerna har varit engagerade genom en mindre grupp som fört deras talan och har även varit på regelbundna platsbesök. Tack vare det har skolpersonalen varit delaktiga i processen och vi har kunnat ta hänsyn till deras behov och anpassat utformningen av lokalerna utifrån det på ett bra sätt innan inflyttningen.
”Samarbetet med ByggDialog har fungerat fantastiskt bra. Det tycker vi allihop. Nyckeln har varit att involvera verksamheten i ett tidigt skede.”
Alla ska trivas på bygget – det är viktigt. Tack vare tidigare erfarenheter av de andra skolprojekten i Hammarö kommun kunde vi ytterligare förfina planeringen av arbetsmomenten. Dessutom har vi lyckats få till en riktigt bra teamkänsla under byggtiden, som byggts upp under alla projekt, där alla hjälpts åt och arbetena har gått snabbare.
– Jag vet att om folk trivs så producerar de bättre. Genom att få alla engagerade att sträva mot samma mål och förtydliga varför, när och hur har genererat tidsbesparingar. Jag upplever en stor skillnad när vi fokuserar på arbetsmiljön och engagemanget, säger Johan Näsman.
– Samarbetet med ByggDialog har fungerat fantastiskt bra. Det tycker vi allihop. Nyckeln har varit att involvera verksamheten i ett tidigt skede. Vi förstod att om vi ska klara av denna stora satsning på så kort tid som vi hade på oss så var partnering-modellen nödvändig. Byggdialog är väldigt kompetenta i detta och det har fungerat bättre än vi hade kunnat hoppas. Det var en smidig kommunikation genom hela projektet från båda håll och entreprenörerna har haft stor respekt och förståelse för verksamheten. Vi har även hållit både budget och tidsramar trots pågående pandemi, säger Johan Ahlström, projektledare på Hammarö kommun.