HållbarhetJämlikhet
HållbarhetJämlikhet

Tema vårdbyggnad – Trendspaning framtidens vård

Nyheter - 23 mars, 2021

Svensk sjukvård står idag inför många utmaningar, och man pratar om ett pågående paradigmskifte inom vården, något som också påverkar oss som byggentreprenör. Men vad innebär egentligen framtidens vård och hur kommer framtidens vårdbyggnader att se ut?

Vi träffade Mats Tyrstrup som är docent vid Handelshögskolan i Stockholm och där knuten till Stiftelsen Leading Healthcare (LHC). På LHC arbetar han sedan lång tid med utvecklingen av den svenska vårdens organisering och ledning. Mats är även en av initiativtagarna till Stockholm Center of Governance (scog.se). En verksamhet med fokus på ledning av komplex samhällsomvandling.

Mats Tyrstrup, Leading Healthcare

Mats Tyrstrup

Vilka trender ser du i organiseringen av den svenska vården?

– Den mest spektakulära är användandet av digitala lösningar. Allt från appar för egenmonitorering till digitala möten mellan patienter och vårdgivare. En annan tydlig trend är förstärkningen av primär- respektive hemsjukvården. En tredje, lite mer i bakgrunden, är satsningar på prevention. Men alla dessa faller egentligen inom ramen för Stiernstedts med fleras idéer om en god och nära vård. Alltså paradigmskiftet att ta vården till patienterna snarare än patienterna till vården. Och vården syftar då på våra sjukhus. Sverige har ett, i internationell jämförelse, förhållandevis sjukhustungt vårdsystem.

Vilka konsekvenser får en sådan utveckling för behoven av vårdbyggnader?

– Det kommer att behövas fler men mindre byggnader där vård kan bedrivas. Självfallet kommer vi att ha stora akutsjukhus med många kliniker. En del vård kräver att olika specialister är samlokaliserade. Även utbildning och forskning vinner på detta. Men volymerna kommer att finnas i efterfrågan på närsjukhus och närakuter, vårdcentraler men också äldreboenden med egen vårdkapacitet. Pandemin har med all önskvärd tydlighet visat att brist på vårdplatser och vårdkompetens, sammantaget med patienter som inte tål att flyttas, ibland kan få synnerligen olyckliga konsekvenser. Dessutom helt i onödan.

Blir inte vården mer fragmenterad i ett sådant scenario?

– Det är svårt att se hur vården skulle kunna bli mer fragmenterad än idag. Det som kommer att förändras är var vi träffar vilka specialister. Den rådande logiken är att specialister inom allmänmedicin ska möta patienterna i primärvården. Därifrån ska dessa remitteras till andra specialister efter behov. Vanligen till sjukhus. Men så fungerar det inte. Mycket talar för att i framtiden kommer istället vårdcentraler att vara specialiserade och mer profilerade. Utöver allmänmedicin erbjuder man kanske cancerrehabilitering. Sedan länge finns mottagningar där exempelvis kardiologer bedriver diagnostiserande hjärtsjukvård inklusive behandlingar som inte kräver kirurgi. Och det finns vårdcentraler specialiserade på äldre multisjuka. Större variation är inte nödvändigtvis detsamma som ökad fragmentisering.

Hur kommer dessa trender och sjukdomsbilden i samhället att påverka sjukhusbyggandet? 

– För drygt ett halvt sekel sedan fanns det, enkelt uttryck, två utfall om någon behövde vård. Antingen blev de friska eller avled. Idag är alltfler sjukdomar kroniska. Vi lever med ohälsan, och lever ganska gott, snarare än dör av den. Människors sjukdomsbilder och hälsoproblem tenderar därför att vara stabila över tiden. Det driver på i riktning mot fler och mer specialiserade vårdenheter, men också storleksmässigt mindre. Enheter som behöver specialdesignade byggnader snarare än fastighetskomplex för att bedrivas. Hus som kan härbärgera olika kombinationer av specialistvård. Genom digitala lösningar står i sin tur olika vårdgivare i förbindelse med varandra och samordnar sina insatser i större virtuella vårdsystem. Utan att ens vara i närheten av exempelvis ett länssjukhus i termer av storlek och fysisk utbredning.

Byggentreprenörens roll

Som byggentreprenör är ByggDialog med och leder, organiserar och genomför vårdbyggnadsprojekt, oftast hela vägen från tidigt skede till drift och förvaltning. Det nya sättet att organisera vården ställer höga krav på alla aktörer att ta ett gemensamt ansvar för helheten och bidra till en ökad kunskapsintegration från start.

Anna Rhodin är verksamhetsutvecklare i ByggDialog och har över 20 års erfarenhet av partnering och samverkansprocesser i byggbranschen.

– För att kunna ta helheten på allvar behöver all kunskap finnas med redan i planeringsskedet. Det gäller att skapa rätt förutsättningar för detta. Vi är beredda att ge vårt bidrag i den förändring vården står inför, och hjälpa till att driva den utveckling som kan relateras till den fysiska miljöns utformning. Samhällsbyggnadssektorn och vårdsektorn kommer tillsammans behöva ompröva sättet att tänka, arbeta och bygga på, säger hon.

Alla vi som har en roll i tidiga skeden i vårdbyggnadsprocessen måste utgå från att många intressenter ska kunna integreras på ett systematiskt sätt. Det ställer krav på hur man gör upphandlingar och hur man organiserar projekt. Det innebär också stor respekt för andras kunskap och att man på riktigt kan tillämpa dialog som ett av verktygen, menar Anna.

– ByggDialog är specialiserade på det agila och kunskapsåterförande arbetssätt i projekt där alla nyckeldiscipliner tas med tidigt i processen. Vi jobbar sedan starten för snart 15 år sedan, kontinuerligt med olika metoder för att skapa en hög kunskapsintegration mellan alla intressenter i våra byggprojekt, oavsett om det är verksamheter inom vård, fastighetsdrift, föreningar, myndigheter eller andra företag. Det gör att vi har en av de viktiga nycklar på plats, som krävs för en förändring. Det gäller att jobba rätt från början, avslutar Anna.

Vill du läsa mer om framtidens vård och sjukhus hittar du några intressanta länkar här:

 Framtidens vårdbyggnader, SKR

Nära vård, Leading Healthcare