Ölmanäs -framtidens klimatsmarta reningsverk genom partnering

Kungsbacka kommun genomför just nu flera VA-projekt i strategisk partnering med ByggDialog AB, med målet att ligga i framkant gällande minskad klimat- och miljöpåverkan. Först ut var Ölmanäs avloppsreningsverk som stod klart i december. Ett komplext projekt som innehållit både utmaningar, lärdomar och en mängd innovativa lösningar. Och som gett Kungsbackafjorden renare vatten.

Ölmanäs avloppsreningsverk har inom en budget av cirka 115 mkr både byggts om och byggts till med 450 kvm och är nu dubbelt så stort som tidigare. Projektet har bland annat inneburit avancerade gjutningar, nya reningssteg och slamvattensanläggning, teknikintensiva installationer och processteknik. Utmaningarna är ofta många när ett avloppsreningsverk ska byggas eller renoveras och för Kungsbacka kommun var det avgörande att få vara delaktiga från början. Inte minst för att kunna sätta nya standarder för hållbart byggande i VA-branschen. 

- Valet föll på ByggDialog och projektformen strategisk partnering som innebär att flera optioner och delprojekt ingår i samma upphandling, berättar Joakim Ekberg, projektledare Kungsbacka kommun. Samarbetet har startat på bästa sätt. Vi har stort förtroende för varandra och alla jobbar väldigt bra ihop, vilket är en trygghet inför kommande projekt.

Ekonomin stödjer samverkan

Det finns flera vinster med samarbetsformen partnering, menar Joakim Ekberg.

- Att få in entreprenörerna, med deras kunskap och erfarenhet, i ett tidigt skede är helt avgörande. Dessutom är ersättningsformen bra, ekonomin stödjer samverkan. Alla får betalt för nedlagd tid och som kund betalar vi för det vi får. Ingen behöver ta höjd för risker, de värderar och noterar vi tillsammans.
 

Förutom att ByggDialog tar totalansvaret och aktivt jobbar med kostnadsstyrning och samordning är kärnan i partnering just samarbete. ByggDialog är övertygade om att det är mer effektivt och meningsfullt att tänka och jobba tillsammans, mot gemensamma mål. 

- Partnering främjar samarbete istället för att alla har ett eget intresse, menar Erik Ahlgren, produktionschef på ByggDialog. I det här projektet involverade vi underentreprenörer, men också processleverantörer och driftspersonal i ett tidigt skede för att kunna leverera en driftsäker och effektiv byggproduktion.

Avsatt peng motiverade innovation

Ett av de gemensamma målen var att hitta hållbara lösningar, något som tydliggjordes extra i projektet, berättar Hanna Johansson, projektingenjör på ByggDialog. 

- Det har funnits ett stort fokus på att minska klimatavtrycket både under byggnationen, i byggnaden och för framtida drift. Kungsbacka kommun avsatte därför 2 % av budget specifikt för hållbara lösningar, ett otroligt bra sätt att motivera alla entreprenörer och underentreprenörer att bli kreativa. 

Joakim Ekberg håller med om att den avsatta pengen varit både bra och symbolisk. 

- Det här kan ses som ett pilotprojekt från vår sida. Kungsbacka kommun har höga ambitioner inom hållbarhet men vi inser också att det måste finnas ett ekonomiskt stöd för det. Därför bestämde vi oss för att avsätta en rimlig peng i budgeten för just detta, för att ge de frågorna handlingsutrymme och för att ge underentreprenörerna en tydlig indikation på att vi vill och ska jobba med den här frågan.

Lång lista på innovativa lösningar

Det har gjorts många förbättringar i själva reningsprocessen. Bland annat det som gör att vattnet i Kungsbackafjorden blivit renare.

- Vi har ett extra poleringssteg, ett skivfilter som gör att man kan rena vattnet ännu bättre, förklarar Hanna Johansson. Vi har också installerat ny slamavvattning vilket i sin tur ger färre transporter eftersom restprodukterna blir mindre. Vi har även installerat två nya rensgaller och renoverat alla befintliga bassänger.

Dessutom kan listan på hållbara val i byggprocessen göras lång. Eller vad sägs om hampafiberisolering, klimatförbättrad betong, återvunnet armeringsstål, glasfiberarmerad durk istället för galvad durk, byggskivor av återvunna kartongförpackningar, solceller på byggbodarna och återvunnen Bio zero-asfalt med i stort sett noll klimatavtryck. Som dessutom doftar tallskog. 

- Under hela processen har vi räknat på var vi gör störst klimatnytta/krona, berättar Hanna Johansson, som varit ansvarig för just inköp och hållbarhet. Vi har gjort jämförelser vid nästan alla inköp, både av produkter och transporter, och valt dem som har lägst CO₂-ekvivalens per krona. Eftersom varken VA- och industrianläggningar eller installatörerna omfattas av samma krav som byggbranschen har vi tagit ett stort utökat ansvar att öka kännedomen om våra klimatutsläpp och vad vi själva kan råda över.  

Behöver inte vara dyrare

Trä har också fått en viktig roll, kanske inte helt väntat i ett reningsverk. 

- Att vi byggt med limträstomme är absolut nytänkande, säger Hanna Johansson. Men trots vattnet i byggnaden har vi ett styrt inomhusklimat med ventilation och täckta bassänger. Dessutom säkerställer mätare att miljön inte blir för fuktig.

- Projektet innehåller otroligt många bra lösningar, konstaterar Joakim Ekberg. För oss var det viktigt att kunna bygga stommen i trä. Det gör stort avtryck, givetvis främst klimatmässigt, men det bidrar också till en bättre och trevligare inomhusmiljö. Både visuellt och funktionsmässigt är det ett jättelyft, driftspersonalen är mer än nöjda. 
 

Trots alla hållbara och innovativa lösningar har de avsatta 2 % av budget inte tagit slut. 

- Det visar tydligt att hållbarhet inte behöver vara dyrare, menar Hanna Johansson.  
Kungsbacka kommun hoppas att projektet kan ge ringar på vattnet.

- Att avsätta pengar för hållbarhet i budgeten handlar om att få med hållbarhetsaspekten i utvärderingarna, menar Joakim Ekberg. Här har vi gjort klimatsmarta val kring material och genomförandetekniker och kan visa att det faktiskt inte behöver kosta så mycket mer. Framöver vill vi dock få med det redan i projekteringsfasen.

Återbruk och cirkulärt byggande

Det har också lagts stort fokus på återbruk och cirkulärt byggande. Ölmanäs är ett pilotprojekt med CCBuild, bygg- och fastighetssektorns gemensamma arena för cirkulärt byggande. Målet har varit att använda återbrukade produkter så mycket som möjligt och även sälja vidare via CCBuilds portal. 

- Kungsbacka kommun har valt att samarbeta med CCBuild i de två avloppsreningsverksprojekten Ölmanäs och Hammargårds med målet att minska mängden användbart material som slängs, berättar Joakim Ekberg.

- Att arbeta mer med återbruk och verka för cirkularitet, både hos oss och våra underentreprenörer, har varit väldigt lärorikt, konstaterar Hanna Johansson. Det krävs ett annat angreppssätt och planering i den traditionella byggprocessen. Vi blir bättre och hoppas återbruka mycket fler tunga byggdelar till nästkommande projekt. I det här projektet har vi bland annat återbrukat plåtfasaden som revs när vi skulle bygga ut, vi har också återbrukat dörrar, undertak, pentry, radiatorer och ventilationsrör för provisorisk ventilation från en skola som skulle rivas i kommunen och satt upp här. Vi försöker även sälja och skapa en marknad för processutrustningen. När vi nu ökar kapaciteten här borde det finnas mindre reningsverk i Sverige som kan nyttja den utrustningen istället.

Lärdomar för framtiden

De innovativa lösningarna som implementerats har alltså varit många. Utmaningarna likaså. Erik Ahlgren sammanfattar:

- Det har varit ett komplext projekt eftersom vi hela tiden varit tvungna att ta hänsyn till den pågående, ordinarie driften. Vi fick renovera insidan i etapper då mycket skulle göras på en relativt liten yta. Det var som ett pussel som behövde läggas för att vi hela tiden skulle komma framåt utan att behöva stänga av driften. Erfarenheter vi tar med oss till nästa projekt. Ett tätt samarbete med driftspersonalen har varit helt nödvändigt och fungerat väldigt bra.  

Att arbetet med Ölmanäs avloppsreningsverk varit lärorikt verkar alla skriva under på, något som blir värdefullt när hela teamet nu startat projekteringen av nästa VA-projekt i kommunen. Hammargårds avloppsreningsverk, ett jätteprojekt på cirka 1,6 miljarder SEK och Kungsbacka kommuns största miljöinvestering någonsin.