Tema vårdbyggnad- Hur förändrar framtiden vårt sätt att bygga?

Nyheter - 26 mars, 2021

Svensk hälso- och sjukvård är idag utformad främst för att ta hand om akuta tillstånd. Men idag blir kroniska och multisjuka tillstånd allt vanligare och ungefär varannan invånare i Sverige lever med en eller flera kroniska sjukdomar. Det ställer helt nya krav på vården, men även på de byggnader som byggs. Men på vilket sätt?

I vår artikelserie med temat Framtidens vårdbyggnader har vi tidigare skrivit om framgångsfaktorer för ett lyckat vårdprojekt och gjort en trendspaning över hur framtidens vård kan komma att se ut. I den här artikeln dyker vi ner i vad förändringen och de nya kraven innebär för oss som byggentreprenör.

I en intervju med Mats Tyrstrup, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, spås ett paradigmskifte inom svensk sjukvård som bland annat innebär en digitalisering av vården där möten mellan patienter och vårdgivare sker allt mer digitalt och där vårdgivare samordnar sina insatser i större virtuella vårdsystem. Begreppet Nära vård innebär att vården flyttar ut från de stora sjukhusen och istället sker i patientens närhet., Vården tas till patienten snarare än tvärt om och går från att vara organisation till relation. Istället för passiv mottagare blir patienten en aktiv medskapare, främst genom digitala lösningar och system. Det innebär att det kommer att behövas fler men mindre byggnader där vård kan bedrivas, specialdesignade, lättillgängliga och med plats för olika typer av specialistvård. Som byggentreprenör innebär det ett nytt sätt att tänka kring både utformning, tekniska lösningar, byggteknik, kompetensutnyttjande och vårdsystemens funktion.

Samverkan nyckeln till framgång

2017 kom det som numera heter Sveriges kommuner och Regioner (då SKL) ut med en studie om framtidens vårdbyggnader (Fröst, Hammarling). Även den studien lyfter fram hur ett mer patientcentrerat förhållningssätt kommer att påverka den byggda miljön. Digitala vårdmöten i primärvården, på närsjukhus och äldre- och trygghetsboenden blir vanligare, där varje individ har ett större inflytande och ett större ansvar över sin vårdprocess. Det ställer krav på fysiska och digitala vårdmötesplatser med stor tillgänglighet och öppenhet, där medborgarna själva kan hantera och övervaka sin hälsa och byta data med vården s.k A web of care. Det kräver också en större samverkan mellan olika vårdinstanser i vårdkedjan eftersom vården kommer ske på så olika platser.

Anna Rhodin arbetar med verksamhetsutveckling i ByggDialog och har, efter sin forskning på området, i tjugo års tid arbetat praktiskt för ett effektivare samarbete mellan alla intressenter i byggprocessen.

Anna Rhodin

Anna Rhodin

Vilken roll har ni i den här utvecklingen som nu sker inom vården?

– Ett företag som vårt, som utvecklar och bygger den fysiska miljön är en viktig kugge i vårdsystemet. Vi som är med och leder och organiserar vårdbyggnadsprojekt, har tillsammans med byggherren och upphandlare av projekt, ett stort ansvar för att samhällets investeringar i vårdlokaler ger så mycket värde som möjligt tillbaka, totalt sett. Det innefattar många perspektiv där investeringskostnad är en del. Exempel på andra viktiga aspekter som måste vägas in är byggnadens funktion i ett större vårdsystem och hur våra gemensamma resurser används på det långsiktigt mest hållbara sättet.

Hur ska vi lyckas med systemskiftet i vården ur ett byggprocessperspektiv?

– Om vi ska ta helheten på allvar måste förutsättningarna till kunskapsintegration finnas där redan i planeringsstadiet. Alla intressenter i vårdsystemet har kunskap som är värdefull när man ska utveckla och bygga nytt eller anpassa lokaler och de behöver komma in i processen tidigt och på ett organiserat sätt. När vården förändras och mer och mer och delar av den flyttar ut från dagens sjukhus, behöver vi tänka om kring hur vi bygger för att möta de nya behoven. Det sätt sjukhusens rum och lokaler används på idag kommer med största sannolikhet att ändras och utformningen av dessa behöver därmed omprövas. Det innebär också att nya byggnadstyper och strukturer behöver utvecklas i exempelvis primärvården och äldrevården för att möta morgondagens behov och krav.

Mindre ytor och större digitalisering

Något som aktualiserats det senaste året är att bygga miljöer som klarar multiresistenta bakterier och minskar smittspridning. Entréer med slussar, enpatientsrum, avancerade ventilationssystem och automatiserade tekniker för rengöring och desinfektering är några exempel. Andra arkitektoniska aspekter som får mer påverkan på utformningen är kunskapen om att vi behöver en hälsostödjande, stressreducerande livsmiljö där konkreta exempel på det är orienterbarhet, tillgång till natur och parkområden och utsikt. Vi vet idag att tillgång till dagsljus reducerar upplevd smärta, dämpar depression och ger bättre sömn. Med ny belysningsteknik i kombination med färgsättning kan man understödja välmående men också förstärka praktiska funktioner i och omkring byggnaderna. Det skulle kunna göra det lättare att omvandla delar av det befintliga lokalbeståndet till vårdmiljöer.

Vårdlokal ljusinsläpp dagsljus

Ljusinsläpp och närhet till naturen är bidrar till en hälsostödjande, stressreducerande livsmiljö.

Ett annat exempel kan vara att det inte behövs inte lika stora ytor för vårdplatser i slutenvård som idag. Digitaliseringen, fler vårdmöten som sker online eller i folks vardag och ny teknisk utrustning är saker som man behöver ta hänsyn till i den fysiska miljön. Det skulle kunna vara en ny typ av avdelningar för distanssjukvård där mötet med en specialist sker via hemmonitorering. Ett ökat informationsflöde och samverkan mellan olika vårdinstanser är andra saker som kan påverka framtidens vårdarkitektur. I förlängningen kommer detta också att påverka bostäders utformning, och vi kommer behöva bygga både hus och bostadsområden på nya sätt i framtiden.

 

En multidiciplinär arbetsmodell i samverkan

SKR:s rapport lyfter fram vikten av att bassjukvården blir integrerad i den högspecialiserade vården för att möjliggöra utveckling. Multidisciplinärt samarbete lyfts fram som en nyckel till att lyckas med vård i mer öppna miljöer och för att nå en jämlik vård och kommunikation. Man framhåller också att medborgares och patienters delaktighet i planering och beslut om framtida vårdmiljöer är viktigt både ur ett kvalitetsperspektiv och ett hälsoperspektiv.

Teknikutvecklingen går fort och som byggentreprenör är det viktigt att ligga i framkant för att hjälpa våra kunder och byggprojekt att utvecklas i rätt riktning och vara en samarbetspartner som underlättar förändring. Samhället håller långsamt på att nå en högre utvecklingsnivå när det gäller organisation och ledning av dessa viktiga men komplexa samhällssystem som hälso- och sjukvården utgör. Något som passar ByggDialog bra.

– ByggDialog är specialiserade på iterativt arbetssätt i projekt med alla nyckeldiscipliner på plats tidigt i processen. Vi har dessutom en hög ambition och systemen och rutinerna på plats för att dela kunskap med alla andra intressenter på ett systematiskt sätt, oavsett om det är samhällsinstitutioner, intresseföreningar, myndigheter eller företag. Det här förändringsarbetet kan vi ta tag i direkt om alla är med och jobbar på rätt sätt från början, menar Anna.

Personer i samverkan